Amatör radio

En fängslande hobby

Innehåll



Inledning

Amatörradion är en mångfasetterad hobby.

Radioteknik är ca. 75 år gammal och utövade stor attraktion på vetenskapsmän och lekmän redan från början. Under radions första år var det framför allt den icke proffesionella idkaren som bidrog mycket till den nuvarande kunskapen om radiovågarnas överföring. Teknikens utveckling som är nödvändig till användningen av allt högre frekvenser, tillhörde även radioamatörens fält.

På grund av att datorer, microcircuits och materialer upplever nya utvecklingar, har amatörradio en lysande framtid för sig.

En av amatörradions mest fängslande fasetter är att göra radioförbindelser med andra radioamatörer världen rund. Inom radioamatörernas krets ger man sig tillkänna med hjälp av sin anropssignal.

Medan man experimenterar med olika och ofta ganska avancerade kommunikationstekniker fattar man inte sällan världsomspännande vänskap.

Även lyssnaren som lyssnar på sändaramatörers förbindelser på amatörfrekvensband, kan komma i kontakt med andra amatörer genom att skicka dem mottagningsrapporter.

Man gör bruk av ett stort antal olika tekniker. På grund av elektronikens och datateknikens utvecklingar har de tekniska möjligheterna ökats enormt.

Flera äldre bland oss ska nog vemodigt tänka tillbaka på förr i världen. Gå gärna och titta på hur det gick förr!

I Nederländerna finns det ett flertal föreningar som sysslar med amatörradio, både yrkesmässigt och som hobby.


Sändaramatören

Varje sändaramatör äger ett sändningstillstånd med anropssignalen på som utfärdas av myndigheterna. I Nederländerna är det av 'Ministerie van Verkeer en Waterstaat' (= Kommunikationsdepartementet). Detta intyg får man efter att man har klarat certifikatprovet som anställs av en officiell organ. Listan över examenfordringar finns bl.a. i Amateur radio exam practice page. Tillståndet möjliggör det för amatören att experimentera inom radiofältet på tilldelade frekvenser med hjälp av sändarapparatur.

När amatören bekommer tillståndet tilldelas henne/honom några bokstäver som gör henne/honom internationellt igenkännlig. En sådan kombination av bokstäver kallas anropssignal, identifikation eller 'call'.

Call-en består av en prefix, som tyder på landet där amatören är bosatt och ett antal bokstäver som är enastående för amatören eller radiostationen.


Lyssnaren

"Lyssnare-amatören" brukar lyssna på (amatör)sändningar på många olika våglängder. För många är detta förstadiet till själva sändaramatörism.

Det kan också vara mycket intressant att höra på andra sorters radiosändningar ibland. Användning av s.k. radiosjömärken och tidssignalsändare gör det möjligt att studera radiovågornas överföring under växlande väderförhållande. Läs gärna rapporten av en amatör som forskade efter tidssignalsändares signalers uppförande.


Sändaramatörers anropssignal

ITU (International Telecommunication Union) har givit vartenda land en grupp av bokstäver varvid man kan igenkänna landet där radiostationen befinner sig. Och varje amatörradiostation tilldelas en stationsidentifikation. Härtill använder man ofta det engelska ordet call. Anropssignalen består av två delar: en prefix som anger landet där amatören är bosatt och en suffix som identificerar själva amatörstationen. Prefixen är ofta någon kombination av bokstäver och siffror. Nederländernas prefix är P med A, B, D, E eller I och någon siffer. Till exempel PA0, PA3, PB0, PE0, PE1, PD0 eller PI8.

Det finns alltså en lång lista över länder och deras prefixer som ändras regelbundet på grund av den växlande politiska situationen.



Lyssnarers identifikation

Också lyssnare - s.k. short wave listeners, SWL - har något igenkänningsmärke. Dessa tilldelas av föreningen de deltar i. I Nederländerna är det VERON som utfärdar NL-nummer och VRZA som utfärdar PA-nummer.

I Belgiën är det UBA som utfärdar ONL-nummer medan t.ex. GOS-lyssnare (GOS= den forna Sovjet Unionen) igenkännas på U-nummer.

Vi kan följaktligen påträffa t.ex. NL8800, ONL2820 eller UA3-170-112.


TEKNIKERNA

Radioamatören får experimentera med flera olika tekniker på speciellt tilldelade frekvensband.


FÖRENINGARNA OCH KLUBBAR

I många länder har radioamatörerna förenat sig. Flera deltar även i yrkesorganisationer.

Lokala avdelningar inom nationella föreningar brukar organisera intressanta aktiviteter. För listan över nationella och internationella sällskap hänvisas till


EN INBLICK IN I FRAMTIDEN

Har amatörradio någon framtid?

Vanliga sändtagare som finns att köpa funkar mycket bättre och mot lägre kostnader än de flesta självgjorda. Störningarna har ökats starkt på amatörband inte minst av illegala kommersiella stationer, och gör det mycket svårt för en nybörjar-amatör att få första kontakten.

Med uppkomsten av de nya multi-media datorer, betalbara mikrovåg transistorer, komplexa integrerade cirkelprocesser och nya materialer och komponenter har möjligheterna ökats kraftigt.

Tillämpning av högre frekvenser kommer säkert att öka samt kommunikation genom månreflektion.

Det är att förvänta att en amatörradiosond kommer att följa med på en interplanetär mission någon gång. Härtill behövs ett samarbete mellan många radioamatörer. Och det behövs kunniga radiostationer som är jämförbara med EME-företag. Dessutom ska dessa stationer inom nätverk styras på avstånd. Jämförlig med radiosyntes-teleskop inom rymdforskningen. En utmaning för dator-programmören och teknikern.


DIVERSE

Det finns många som sysslar med radioamatörism i bredd mening. På World Wide Web kan du hitta flera spännande ställen.

Titta på Nederlandstalige pagina's voor het Radioamateurisme (holländska sidor om amatörradio).

Men gör i alla fall ett besök på Dag van de Amateur (Radioamatörens dag)

Vi hör gärna era förslag och uppmärkningar kring denna sidor så att servicen för radioamatörens gemenskap kan förbättras.

Comments to Pieter J.T. Bruinsma (PA0PHB) (in english please.) 961018

(Övers. från holländska av Trans Saga, Dorine Rosier, e-mail: rosier@worldaccess.nl)