Amatörradion är
en mångfasetterad hobby.
Radioteknik är ca. 75 år gammal och utövade
stor attraktion på vetenskapsmän och lekmän redan
från början. Under radions första år var
det framför allt den icke proffesionella idkaren som bidrog
mycket till den nuvarande kunskapen om radiovågarnas överföring.
Teknikens utveckling som är nödvändig till användningen
av allt högre frekvenser, tillhörde även radioamatörens
fält.
På grund av att datorer, microcircuits och
materialer upplever nya utvecklingar, har amatörradio
en lysande framtid för sig.
En av amatörradions mest fängslande fasetter
är att göra radioförbindelser med andra radioamatörer
världen rund. Inom radioamatörernas krets ger man sig
tillkänna med hjälp av sin anropssignal.
Medan man experimenterar med olika och ofta ganska
avancerade kommunikationstekniker fattar man inte sällan
världsomspännande vänskap.
Även lyssnaren som lyssnar på sändaramatörers
förbindelser på amatörfrekvensband, kan
komma i kontakt med andra amatörer genom att skicka dem mottagningsrapporter.
Man gör bruk av ett stort antal olika tekniker.
På grund av elektronikens och datateknikens utvecklingar
har de tekniska möjligheterna ökats enormt.
Flera äldre bland oss ska nog vemodigt tänka
tillbaka på förr i världen. Gå gärna
och titta på hur det gick förr!
I Nederländerna finns det ett flertal föreningar
som sysslar med amatörradio, både yrkesmässigt
och som hobby.
Varje sändaramatör äger ett sändningstillstånd med anropssignalen på som utfärdas av myndigheterna. I Nederländerna är det av 'Ministerie van Verkeer en Waterstaat' (= Kommunikationsdepartementet). Detta intyg får man efter att man har klarat certifikatprovet som anställs av en officiell organ. Listan över examenfordringar finns bl.a. i Amateur radio exam practice page. Tillståndet möjliggör det för amatören att experimentera inom radiofältet på tilldelade frekvenser med hjälp av sändarapparatur.
När amatören bekommer tillståndet
tilldelas henne/honom några bokstäver som gör
henne/honom internationellt igenkännlig. En sådan kombination
av bokstäver kallas anropssignal, identifikation eller 'call'.
Call-en består av en prefix, som tyder
på landet där amatören är bosatt och ett
antal bokstäver som är enastående för amatören
eller radiostationen.
"Lyssnare-amatören" brukar lyssna
på (amatör)sändningar på många olika
våglängder. För många är detta förstadiet
till själva sändaramatörism.
Det kan också vara mycket intressant att höra
på andra sorters radiosändningar ibland. Användning
av s.k. radiosjömärken och tidssignalsändare gör
det möjligt att studera radiovågornas överföring
under växlande väderförhållande. Läs
gärna rapporten av en amatör som forskade efter tidssignalsändares
signalers uppförande.
ITU (International Telecommunication Union) har givit
vartenda land en grupp av bokstäver varvid man kan igenkänna
landet där radiostationen befinner sig. Och varje amatörradiostation
tilldelas en stationsidentifikation. Härtill använder
man ofta det engelska ordet call. Anropssignalen består
av två delar: en prefix som anger landet där amatören
är bosatt och en suffix som identificerar själva amatörstationen.
Prefixen är ofta någon kombination av bokstäver
och siffror. Nederländernas prefix är P med A, B, D,
E eller I och någon siffer. Till exempel PA0, PA3, PB0,
PE0, PE1, PD0 eller PI8.
Det finns alltså en lång lista över
länder och deras prefixer som ändras regelbundet
på grund av den växlande politiska situationen.
Också lyssnare - s.k. short wave listeners, SWL - har något igenkänningsmärke. Dessa tilldelas av föreningen de deltar i. I Nederländerna är det VERON som utfärdar NL-nummer och VRZA som utfärdar PA-nummer.
I Belgiën är det UBA som utfärdar
ONL-nummer medan t.ex. GOS-lyssnare (GOS= den forna Sovjet Unionen)
igenkännas på U-nummer.
Vi kan följaktligen påträffa t.ex.
NL8800, ONL2820 eller UA3-170-112.
Radioamatören får experimentera med flera
olika tekniker på speciellt tilldelade frekvensband.
I många länder har radioamatörerna förenat sig. Flera deltar även i yrkesorganisationer.
Lokala avdelningar inom nationella föreningar brukar organisera intressanta aktiviteter. För listan över nationella och internationella sällskap hänvisas till
Vanliga sändtagare som finns att köpa funkar
mycket bättre och mot lägre kostnader än de flesta
självgjorda. Störningarna har ökats starkt på
amatörband inte minst av illegala kommersiella stationer,
och gör det mycket svårt för en nybörjar-amatör
att få första kontakten.
Med uppkomsten av de nya multi-media datorer, betalbara
mikrovåg transistorer, komplexa integrerade cirkelprocesser
och nya materialer och komponenter har möjligheterna ökats
kraftigt.
Tillämpning av högre frekvenser kommer
säkert att öka samt kommunikation genom månreflektion.
Det är att förvänta att en amatörradiosond
kommer att följa med på en interplanetär mission
någon gång. Härtill behövs ett samarbete
mellan många radioamatörer. Och det behövs kunniga
radiostationer som är jämförbara med EME-företag.
Dessutom ska dessa stationer inom nätverk styras på
avstånd. Jämförlig med radiosyntes-teleskop inom
rymdforskningen. En utmaning för dator-programmören
och teknikern.
Det finns många som sysslar med radioamatörism i bredd mening. På World Wide Web kan du hitta flera spännande ställen.
Titta på Nederlandstalige pagina's voor het Radioamateurisme (holländska sidor om amatörradio).
Men gör i alla fall ett besök på
Dag van de Amateur (Radioamatörens dag)
Vi hör gärna era förslag och uppmärkningar
kring denna sidor så att servicen för radioamatörens
gemenskap kan förbättras.
Comments to Pieter J.T. Bruinsma (PA0PHB) (in english please.)
961018
(Övers. från holländska av Trans
Saga, Dorine Rosier, e-mail: rosier@worldaccess.nl)